Intervju med Pernilla Wåhlin Norén

Vi är enormt glada att kunna knyta stadsarkitekt Pernilla Wåhlin Norén till oss på Grythyttan Stålmöbler. Pernilla driver instagramkontot @pernillawnoren där hon lägger upp bilder från sin inspirerande hemmiljö, där huset och inredningen genomgående är byggda i furu och ritade av Pernilla själv (tips: gå in och följ henne redan nu!). Under våren kommer det att börja dyka upp bilder på Pernillas instagramkonto med furumöbler från Grythyttan Stålmöbler.

Hej Pernilla, vad kul och inspirerande att vi ska jobba ihop ett längre tag framöver! För oss på Grythyttan Stålmöbler är hållbarhet en av de viktigaste ledstjärnorna och vi har förstått att det även gäller dig.

 

Vad innebär begreppet hållbarhet för dig?

Jag tycker att det långsiktiga perspektivet ihop med ett helhetsperspektiv är grundläggande. Som arkitekt känner jag ett enormt ansvar för miljöfrågorna eftersom vår bransch står för stora delar av miljöpåverkan. Det finns inga alternativ när det kommer till jordens resurser. Att arbeta med hållbara material genererar dessutom en mycket bättre, ja vackrare, arkitektur. Det handlar om att lyssna till, och förstå, material. I det ingår hela materialets livscykel och kontext. Från hur råvaran produceras till hur den underhålls och så vidare. Trä till exempel, som är ett förnyelsebart material, håller länge om man underhåller det på rätt sätt. Medvetenheten om, och accepterandet av, att ett material behöver underhåll är viktig. Det är också viktigt att se skönheten i att ett material får leva och att det kan få bete sig på materialets villkor.

 

Du är stadsarkitekt i Borlänge till vardags, berätta om det!

Att jobba kommunalt är att få jobba med arkitektur som helhet. Från ax till limpa. Från ett behov till en faktisk byggnad och konsekvenserna av den. Det står i vår nationella arkitekturpolitik att det offentliga ska agera förebildligt och det är precis vad vi strävar efter. Det globala målet nummer 11, hållbara städer och samhällen, är en utgångspunkt. Helhetsperspektivets nödvändighet blir tydlig i samhällsbyggnaden. Men här finns också möjligheterna att tänka långsiktigt.

 

Du har ett fantastiskt fint hus, helt byggt i furu. Hur fick du den idén? Och vad betyder furu som byggnadsmaterial för dig?

Huset är byggt intill tallskog och tallens pelarsal har varit i en referens i formgivningen. Dels i fönstersättningen, som också speglas i rörelsen. Att promenera längs fasaden är som att röra sig i en skog med stammen som det nordiska svaret på stenpelaren. Det är den immateriella kopplingen till tallen. Rent materiellt använder jag ett invändigt ytskikt av furuplywood och så är en del av fasaden täckt med kluvna näbbspån i furu. Jag tycker att tallen har ett dekorativt utseende. Det är livligt med sin ljusa ytved och mörkare kärna. En del av fasaden är av gran, den kommer förmodligen att bli gråare, medan furan brukar gå mot det brunare hållet.

 

Idag sker mycket tillverkning utomlands där det är billigare att producera. Vad har du för tankar om det lokala hantverkets betydelse?

Jag tänker på helhetsperspektivet återigen. Det är vårt ansvar att använda lokala råvaror så långt det går. Särskilt när de fungerar så bra. Tallen som träd har uråldriga anor i Norden. Därför har vi naturligt använt oss av den i våra hus och möbler. Vår fäbod till exempel, är byggd i början av 1800-talet av obehandlade tallstockar. Den står fortfarande stadigt. Där har vi en möjlighet att slippa transportera runt saker över jordklotet. Det ansvaret måste vi ta.